Let me fly

oktober 11, 2012 § Lämna en kommentar

I met you, you took my heart, wrote my life
before I could start

I met you, you came with longing
Took my heart to your own belonging.

Leave me here, let me fly over stars
Leve me now, let me fly, let me go far

All my dreams fell into sand and sadness
I couldn’t breath and my soul was empty

But baby, can’t you see, we are smothering our love
We don’t know where to start, how to love

Leave me here, let me fly over stars
Leve me now, let me fly, let me go far

Annielle – Let me fly

 

molntussar.

september 14, 2012 § Lämna en kommentar

  

  

   

friday.

september 14, 2012 § 1 kommentar

Jaha. Fredag. Utanför finns ögon, finns grannar, finns glitter, finns allt. Tusen tankar blinkar som silverfiskar framför och bakom ögonlocken.

För ungefär en vecka sedan vaknade jag en morgon, och kände ungefär som jag har gjort nästan alla andra morgonar det senaste året. Jag kände varken eller. Jag tänker att jag är enkel. Gillar enkla saker, gör det som jag tycker känns rätt och mest ärligt. Men ibland så glömmer jag att tänka på hur det påverkar, vad effekten blir dagen efter, om ett år. Jag har alltid tänkt att jag ägt tiden och gjort vad jag velat med den. Men så småningom inser man att det är så lätt att bli fångad i mönster.

Han öppnar dörren. Sliter av mig kläderna, antingen med blicken eller kroppen. Hans ögon är snälla, ler, och gömmer en massa hemligheter. En varm famn och blick. Ändå är jag kvar på en och samma punkt, och märker inte hur livet kör om mig. En dag vaknade jag och låg kvar i sängen och stirrade i taket och det tog mig timmar innan jag kunde komma på vad jag skulle göra med dagen, med livet, med allt som var en mening. Någonstans förstod jag att jag sovit i över ett år utan att märka det. Jag hade dansat i vinden, blåögd. Han låg i soffan en måndag, en söndag och jag kom alltid dit. Tunnelbanan tog mig alltid dit.

Insikter har börjat krypa innanför skalet. Samtidigt så tänker jag på soffan. På hur han ligger bakom mig och andas tungt. Vi skedar, somnar, skrattar om vartannat. Jag glömmer livet utanför. Glömmer att titta i taket, glömmer allt. Ser hur hans ögon brinner. De snälla ögonen. Hemligheterna. Hans tankar om att allt bara är stunden som är nu. Ingen morgondag. Vet inte om han tänker alls. Jag skulle aldrig beskriva honom som kall, som hård, som självisk. Även om orden ibland kommit upp, som om dem skulle passa in på något sätt.

Han lägger sig på rygg, berättar något om vad han gjort i helgen. Där utanför dörren. Jag ler och gråter samtidigt. Kan inte bestämma mig. Men jag ler mest.

Han känns som något jag på riktigt skulle kunna längta efter, om han tillät. Ena dagen ett hjärtslag bredvid och andra dagen en främling. Någon jag litar på, fast jag egentligen inte vet någonting.

Imagine dragons

augusti 22, 2012 § Lämna en kommentar

Skönt, glatt, tungt – I’m on top of the world!

 

one day, maybe

augusti 11, 2012 § 2 kommentarer

Tänker på honom, hans viljor, hans tid och alla olika skepnader han tar. Om hur jag spenderar flera timmar om dagen med att hoppas – drömma – önska. Och hur jag aldrig kräver några svar och vetskapen om att det aldrig kommer att bli något mer än vad det är. Jag har ingenting att förlora längre. Han är redan på väg längre bort – mot en annan destination, och han vill stanna så. Men jag bara känner, tänker, vet att han inte kan säga att det där inte fanns, den där känslan av att inte vilja nå slutet. Det är bara så ologiskt, ofrånkomligt och otroligt naivt att jag vill träffa honom igen och igen och igen, även fast jag är tusen själsliga mil bort.

Att inte veta skillnaden på idag och igår. Att känna hjulet snurra fort, men åt samma riktning. Det känns precis som då man man kollar klockan direkt efter man kollat klockan bara för att försäkra sig. Känns som om jag borde veta bättre. Sedan tänker på hur det känns att vakna upp i natten och höra hans andetag bredvid.

see it in a dream – chase it in a song – but you reach out your hand to touch it and it’s gone, long gone

augusti 7, 2012 § Lämna en kommentar

Ibland när jag vaknar på morgonen har jag glömt vilket år och vilket liv jag befinner mig i. 

Varken regnbågsfärgat eller svart. Meningar som blivit hängande i luften och dagar som flimrat förbi. Sommaren före. Sommaren i väntan på. Sommaren av längtan. Sommaren jag har inte någon aning. Sommaren osäker. Sommaren efter. Sommarens slut?

 

 

There’s a solid line between love and lust.

augusti 6, 2012 § Lämna en kommentar

Jag har mer och mer börjat tänka på vad som är värt att lägga min energi på. Om det är passion som känns i hela kroppen, är det värt att släppa sig själv helt även om det inte blir ett lyckligt slut? Är det värt att brinna bara för en stund? Jag vet inte längre hur jag ska definiera kärleken. Passion, spänning, spontanitet, lycka, närhet. Tålmodig, vänlig, inte självisk och stolt…

Alla de gånger jag önskat lämna, men inte lämnat. För att jag fortfarande skakar av passion, av lust, av tvivel, av hopplöshet. Av att inte vilja släppa något som fortfarande känns. Att jaga, falla dit, och tillåta sig själv att fortsätta. Kärlek och livet ska vara verkligt, inte en fantasi.

  • Senaste inläggen

  • Kategorier